lite allmänt sådär.
Jobb,Jobb och jobb, men det går vägen! Behöver pengar så vafan..
ja dagarna flyter på och jag jobbar på, sara med, vi är duktiga vi.
Har inte gjort nått speciellt utom att jobbat då, varit ute och spelat basket rätt mycket, fått upp intresset för det nu igen.
Lite små ledsen för min medryttarehäst ska säljas, o det är ju inte möjligt för mig att köpa honom, oavsett hur mycket jag vill ha honom eller hur mkt jag älskar honom!... :( Sorligt..
Så känner ni någon som behöver medryttare så hör av er till mig, gärna islänning men vafan det mesta funkar.
Annars så går allt bra, har så jävla ont i magen, för imorgon får man veta om man kom in på gymansiet, kommer fan sitta på jobbet o skita ner mig när jag kollar,om ja kommer in jadå helvete ska jag fan festa som en jävla nisse, ni får usäkta allt detta språk jag anväder!.
Ja vad mer, jo seröst va folk dömmer? alltså det kan bara vara en blick och man ser avskyn i andsiktet och i ögonen på dem, och dom känner ju liksom inte personen dom glor på, dom vet ju inte varför den ex har skärsår på armarna, eller om det har en tatto i andsiktet , hatar folk som dömer vill vara skjuta dem allihoppa, Visst jag kan inte sitta och säga att jag aldrig dömt så fort jag ser någon, men det var typ när jag var 14, däimot kan jag titta på en människa och kanske märka något som ex Tatto i andsiktet och fundera på hur den kom dit?, varför just där?, hur bestämmde sig människan för det? vad står den för? osv.. Jag dömer inte, höjer ögonbrynet och sitter o små fnyser.
Jaja antar att människor vissa iaf alltid kommer finnas kvar, om ni förstår vad jag menar.
Ska göra massa ruliga saker när jag får lön,massa saker jag vill köpa och så, satt o diskutera med sara idag hur sjukt mkt i skatt vi betalar, för vadå? att sl ska funka? haha, patetiskt, o typ att vi ska få gratis sjukvård men medicinerna kostar endå 200 spänn att hämt aut för man är förskyld o har hosta. -.- blir så jävla trött, + att staten äger ju sl och lala, endå betalar vi skatt för de ska funka, o så betlar man för att kunna åka också, dvs åkkort för 1000 spänn osv, bara för att kunna ta sig någonstans? sara o jag sa det, inte konstigt att man plankar, ta tillbaka att de kostar 10 spänn att åka.. vafan! o så sa vi att om man är under 18 borde dom typ ta hälften av skatten som dom gör på myndiga dvs 15 % om man är under 18 o 30% när man är myndig, eller sänka hela skiten skulle inte va fel. jaja vafan kan jag göra?
Annars som jag sagt, fortsätter allting i samma ordningen som det gjort hitils, jobb,vänner,små festande och lite död då och då.. Hör av er.. o ja hare bra! (:
ja dagarna flyter på och jag jobbar på, sara med, vi är duktiga vi.
Har inte gjort nått speciellt utom att jobbat då, varit ute och spelat basket rätt mycket, fått upp intresset för det nu igen.
Lite små ledsen för min medryttarehäst ska säljas, o det är ju inte möjligt för mig att köpa honom, oavsett hur mycket jag vill ha honom eller hur mkt jag älskar honom!... :( Sorligt..
Så känner ni någon som behöver medryttare så hör av er till mig, gärna islänning men vafan det mesta funkar.
Annars så går allt bra, har så jävla ont i magen, för imorgon får man veta om man kom in på gymansiet, kommer fan sitta på jobbet o skita ner mig när jag kollar,om ja kommer in jadå helvete ska jag fan festa som en jävla nisse, ni får usäkta allt detta språk jag anväder!.
Ja vad mer, jo seröst va folk dömmer? alltså det kan bara vara en blick och man ser avskyn i andsiktet och i ögonen på dem, och dom känner ju liksom inte personen dom glor på, dom vet ju inte varför den ex har skärsår på armarna, eller om det har en tatto i andsiktet , hatar folk som dömer vill vara skjuta dem allihoppa, Visst jag kan inte sitta och säga att jag aldrig dömt så fort jag ser någon, men det var typ när jag var 14, däimot kan jag titta på en människa och kanske märka något som ex Tatto i andsiktet och fundera på hur den kom dit?, varför just där?, hur bestämmde sig människan för det? vad står den för? osv.. Jag dömer inte, höjer ögonbrynet och sitter o små fnyser.
Jaja antar att människor vissa iaf alltid kommer finnas kvar, om ni förstår vad jag menar.
Ska göra massa ruliga saker när jag får lön,massa saker jag vill köpa och så, satt o diskutera med sara idag hur sjukt mkt i skatt vi betalar, för vadå? att sl ska funka? haha, patetiskt, o typ att vi ska få gratis sjukvård men medicinerna kostar endå 200 spänn att hämt aut för man är förskyld o har hosta. -.- blir så jävla trött, + att staten äger ju sl och lala, endå betalar vi skatt för de ska funka, o så betlar man för att kunna åka också, dvs åkkort för 1000 spänn osv, bara för att kunna ta sig någonstans? sara o jag sa det, inte konstigt att man plankar, ta tillbaka att de kostar 10 spänn att åka.. vafan! o så sa vi att om man är under 18 borde dom typ ta hälften av skatten som dom gör på myndiga dvs 15 % om man är under 18 o 30% när man är myndig, eller sänka hela skiten skulle inte va fel. jaja vafan kan jag göra?
Annars som jag sagt, fortsätter allting i samma ordningen som det gjort hitils, jobb,vänner,små festande och lite död då och då.. Hör av er.. o ja hare bra! (:
Den svåra vägen framåt.
Ett tag sen jag uppdatera men det har hänt mycket nytt, mycket kul, saker jag är stolt över och vill berätta, men sorgen och tygden sitter fortfarande i och drar ner mig djupt vissa dagar..
Ja det är väll lika bra att börja, jag klarade skolan, det är jag sjukt stolt över med tanke på alla omständigheter, inga ig och många höjingar gällande betyget sen hösten. Det är ju alltid något, och nu den 29 juni får jag veta om jag kommer in på gymansiet jag valt, och förhoppningsvis kommer jag in, har genfört mina poäng med förra året intagnigs poäng osv, och om allt går vägen, så ska jag komma in! Jag hoppas verkligen det, skulle va så jävla bra, skulle va ett mål jag nått ,som jag inte trodde skulle gå, och eftersom jag kämpat så jävla äckligt hårt så hoppas jag innerligt att jag lyckas, skulle vara ett steg framåt i från mina 20 steg bakåt.
Sen har jag fått jobb på Hjälpfonden, och det känns sjukt bra, sjukt trevliga människor, trevlig miljö, och jag gillar att arbeta där, känns typ som jag hör hemma där, att folk förstår mig där, det är skönt, det känns så jävla bra, börjar nästan gråta, min Chef andre har en fotoblogg som är sjukt bra och jätte snygga bilder, ni borde kolla in där (andre hoppas det går bra att jag gör reklam för dig,haha) www.fotografenandre.blogg.se
Sen fick jag även in Sara där också, och hoppas det funkar för henne också, att hon trivs och att jag gjorde en bra grej både för hjälpfonden och henne, det känns bra iaf.
Jobbar heltid så är typ upptagen hela sommaren förutom typ ja dagarna och så helger på lördag, men folket jag umgås med vet att det bara är att höra av sig (:
Annars fortsätter livet framåt varken jag vill eller inte, eller snarare om jag hinner med eller inte, kan inte fatta hur långt jag tagit mig sen allt hände, känns skönt och sjukt att jag legat på botten till att ha klarat skolan, och fått jobb.
Hoppas att jag får åka och träffa pappa något i sommar, men man vet ju aldrig, känns sjukt att det gått 2½ år sen jag såg honom, känns så jävla fel, står i mitten av allting, vill allt på en gång, men samtidigt vill jag bara bli lämnad ifred och bara få vara, bara få komma bort, men ändå vill jag åstakomma så mycket med livet, vill liksom framåt.
Ja vi får se vad sommaren bjuder på för möjligheter, alla få ta hand om sig själv och särskilt era nära, man vet aldrig när livet sviker, eller någon man älskar går förlorad, ta vara på varje dag, och glöm inte bort era närstående.
Glad sommar, uppdaterar snart igen.
Ja det är väll lika bra att börja, jag klarade skolan, det är jag sjukt stolt över med tanke på alla omständigheter, inga ig och många höjingar gällande betyget sen hösten. Det är ju alltid något, och nu den 29 juni får jag veta om jag kommer in på gymansiet jag valt, och förhoppningsvis kommer jag in, har genfört mina poäng med förra året intagnigs poäng osv, och om allt går vägen, så ska jag komma in! Jag hoppas verkligen det, skulle va så jävla bra, skulle va ett mål jag nått ,som jag inte trodde skulle gå, och eftersom jag kämpat så jävla äckligt hårt så hoppas jag innerligt att jag lyckas, skulle vara ett steg framåt i från mina 20 steg bakåt.
Sen har jag fått jobb på Hjälpfonden, och det känns sjukt bra, sjukt trevliga människor, trevlig miljö, och jag gillar att arbeta där, känns typ som jag hör hemma där, att folk förstår mig där, det är skönt, det känns så jävla bra, börjar nästan gråta, min Chef andre har en fotoblogg som är sjukt bra och jätte snygga bilder, ni borde kolla in där (andre hoppas det går bra att jag gör reklam för dig,haha) www.fotografenandre.blogg.se
Sen fick jag även in Sara där också, och hoppas det funkar för henne också, att hon trivs och att jag gjorde en bra grej både för hjälpfonden och henne, det känns bra iaf.
Jobbar heltid så är typ upptagen hela sommaren förutom typ ja dagarna och så helger på lördag, men folket jag umgås med vet att det bara är att höra av sig (:
Annars fortsätter livet framåt varken jag vill eller inte, eller snarare om jag hinner med eller inte, kan inte fatta hur långt jag tagit mig sen allt hände, känns skönt och sjukt att jag legat på botten till att ha klarat skolan, och fått jobb.
Hoppas att jag får åka och träffa pappa något i sommar, men man vet ju aldrig, känns sjukt att det gått 2½ år sen jag såg honom, känns så jävla fel, står i mitten av allting, vill allt på en gång, men samtidigt vill jag bara bli lämnad ifred och bara få vara, bara få komma bort, men ändå vill jag åstakomma så mycket med livet, vill liksom framåt.
Ja vi får se vad sommaren bjuder på för möjligheter, alla få ta hand om sig själv och särskilt era nära, man vet aldrig när livet sviker, eller någon man älskar går förlorad, ta vara på varje dag, och glöm inte bort era närstående.
Glad sommar, uppdaterar snart igen.
