Den svåra vägen framåt.

Ett tag sen jag uppdatera men det har hänt mycket nytt, mycket kul, saker jag är stolt över och vill berätta, men sorgen och tygden sitter fortfarande i och drar ner mig djupt vissa dagar..

Ja det är väll lika bra att börja, jag klarade skolan, det är jag sjukt stolt över med tanke på alla omständigheter, inga ig och många höjingar gällande betyget sen hösten. Det är ju alltid något, och nu den 29 juni får jag veta om jag kommer in på gymansiet jag valt, och förhoppningsvis kommer jag in, har genfört mina poäng med förra året intagnigs poäng osv, och om allt går vägen, så ska jag komma in! Jag hoppas verkligen det, skulle va så jävla bra, skulle va ett mål jag nått ,som jag inte trodde skulle gå, och eftersom jag kämpat så jävla äckligt hårt så hoppas jag innerligt att jag lyckas, skulle vara ett steg framåt i från mina 20 steg bakåt.

Sen har jag fått jobb på Hjälpfonden, och det känns sjukt bra, sjukt trevliga människor, trevlig miljö, och jag gillar att arbeta där, känns typ som jag hör hemma där, att folk förstår mig där, det är skönt, det känns så jävla bra, börjar nästan gråta, min Chef andre har en fotoblogg som är sjukt bra och jätte snygga bilder, ni borde kolla in där (andre hoppas det går bra att jag gör reklam för dig,haha) www.fotografenandre.blogg.se
Sen fick jag även in Sara där också, och hoppas det funkar för henne också, att hon trivs och att jag gjorde en bra grej både för hjälpfonden och henne, det känns bra iaf.
Jobbar heltid så är typ upptagen hela sommaren förutom typ ja dagarna och så helger på lördag, men folket jag umgås med vet att det bara är att höra av sig (:

Annars fortsätter livet framåt varken jag vill eller inte, eller snarare om jag hinner med eller inte, kan inte fatta hur långt jag tagit mig sen allt hände, känns skönt och sjukt att jag legat på botten till att ha klarat skolan, och fått jobb.
Hoppas att jag får åka och träffa pappa något i sommar, men man vet ju aldrig, känns sjukt att det gått 2½ år sen jag såg honom, känns så jävla fel, står i mitten av allting, vill allt på en gång, men samtidigt vill jag bara bli lämnad ifred och bara få vara, bara få komma bort, men ändå vill jag åstakomma så mycket med livet, vill liksom framåt.

Ja vi får se vad sommaren bjuder på för möjligheter, alla få ta hand om sig själv och särskilt era nära, man vet aldrig när livet sviker, eller någon man älskar går förlorad, ta vara på varje dag, och glöm inte bort era närstående.
Glad sommar, uppdaterar snart igen.

Kommentarer
Postat av: Anonym

jag saknar dig vi borde se till att träffas.

grymt kul att du kommit en som bra bit i livet.

lycka till med jobbet,gymnasiet, ja livet i stort sett.<3

2009-06-26 @ 00:00:58
Postat av: André

hahaha all reklam är bra reklam :D

2009-06-26 @ 10:15:29
URL: http://fotografandre.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0